Jaha, belåning är dumt?

Ibland när man pratar om privata placeringar börjar någon klok medborgare antyda att derivat, hävstångsinstrument och belåning bara är för dumdristiga spekulanter. Förnuftiga sparare köper aktier i kvalitetsbolag för egna pengar och lever på utdelningen. Ränta på ränta-effekten som sagt. Det följer liksom naturens ordning att odla klokt och leva på avkastningen.

Men hur är det egentligen? Har inte många av dessa "kvalitetsbolag" en belåning som inte är helt blygsam. Och är inte produktionen flyttad till Kina för att få lite mer utväxling på täckningsgraden. Och när vi ser hur miljöfrågorna sköts, och hur råvarorna skövlas fram utan tanke på framtiden, då kan vi börja tala om hög risk och att skapa maximal hävstång på vinsten. Sedan köps bolagens aktier av småsparare här hemma som predikar långsiktighet för mig och säger att de aldrig skulle röra hävstångsinstrument.

"Samhällsproblem har en otrevlig vana att jämt liksom tränga sig på. Det gäller att blunda för allt man är värd och försöka att inte förstå"
Nationalteatern