Kort om kort, kontanter och våra äldre

Det skrivs en del i tidningarna och på bloggar om minskningen av kontanter i samhället, kontantfria banker och inte minst svårigheterna för våra äldre att hantera sin ekonomi i denna utveckling. Bland annat har SvD:s egen Carolina Neurath tagit upp ämnet med vinkeln att bankerna tjänar på korthanteringen. Tja, visst är det så. Men själva idén är ju att gamlingarna ska ha svårt att komma åt sitt kapital. Enkelt uttryckt:

• Gamlingarna ska ha kvar pengar och pension på banken med sedvanliga depå- och förvaltningsavgifter. 
• Ifall pensionärerna, gud förbjude, började göra av med pengarna gynnar det sällan bankerna. De gör inga investeringar eller placeringar. De reser till Madeira, ger bort pengar till välgörenhet etc.
• Den dag åldringen kilar vidare hamnar pengarna hos yngre anhöriga - de gör däremot investeringar och placeringar som gynnar bankerna.
• Skulle det saknas nära anhöriga kan dessutom banken/försäkringsbolaget behålla pengarna i en privat pensionsförsäkring, förutsätt att innehavaren har angett rätt (fel?) val den dagen försäkringen tecknades.

Nu skulle man ju kunna tro att PRO i ren protest mot utvecklingen uppmanar sina medlemmar att exempelvis byta till Handelsbanken, som har kvar lokalkontor med kontanthantering. Men icke. Om det beror på att PRO:s ledning är hämtad från S-rörelsen, och är helt främmande för sådana drastiska initiativ, låter jag vara osagt. Vi får väl se...

"- Jo morfar, du behöver först koppla upp dig på nätet, sedan hitta rätt på webbsidan,
därefter logga in dig och sedan klicka dig fram på den inloggade sidan... hur är det förresten med blodtrycket?" (Bild från Swedbanks hemsida)

Även i jultid är banker banker

Att våra banker tänker mest på sig själva är väl en vedertagen sanning sedan länge. Men ibland kommer det lite väl tydliga signaler, till exempel när en viss nätbank på sin hemsida önskar sina egna medarbetare god jul och gott nytt år.

Något mer ödmjukt hade givetvis varit "Önskar alla vi..."

En studie i spanska

Jag funderar på att köpa en fastighet i Spanien och har börjat sondera lite. Att den spanska ekonomin går knackigt är knappast någon nyhet, men hur är det egentligen? En enkel studie går att göra på Kanarieöarna, dit vi svenskar så gärna åker på vinterna. I oktober kom exempelvis drygt 420 000 turister till den största ön, Teneriffa. Snacka om inkomstkälla tänket man kanske som svensk. Men det är en nedgång på över 8 % sedan förra året, som inte ens det var ett höjdarår. (Sett på helår har 4,1 miljoner anlänt, vilket är -5 % jmf 2011). Antalet inhemska turister minskar beklagligt (-17 %) men i övrigt har ca 10 % färre tyskar, och 6 % färre engelsmän dykt upp. Allt enligt tidningen Tenerife News.

Ingen trängsel på shoppingstråken.

Men allt är inte mörker. Turistchefen på ön är positiv. Hoppet står i nya flygrutter som öppnar nu. Det gäller exempelvis direktflyg från Paris, London, Oslo och Moskva. På tal om Moskva så ökade den ryska turismen på ön med närmare 15 % i oktober, och besöken från övriga Östeuropa gick samtidigt upp över 8 %. Vi hoppas väl att den ryska närvaron på spansk mark ger mer positiv klang än den gjorde på den tiden Ernest Hemingway skrev om klockor som klämtar, ursäkta På spåret-humorn.

En av de skyttevärn som skulle skydda Franco mot omvärlden, numera använd som fundament för en bar.

Det är inte bara turismen som ska förbättra ekonomin. Alla utlänningar som har skrivit sig här och har placeringar/kapital utomlands ombeds nu rapportera in dessa till de spanska myndigheterna enligt den nya skattelagen (Anti-förskingringslag 7/2012). Kort sagt ska allt kapital (placeringar, fastigheter mm) överstigande 50 000 euro deklareras. De som smiter kan få upp till 50 % inkomstskatt, ränta på skatt retroaktivt upp till 4 år, straffskatt på upp till 150 % av skatteskulden och böter på 5 000 euro per saknad uppgift med ett minimum på 10 000 euro.

Och till de kvalitativa studierna: kollegor som åkt med sina familjer till Kanarieöarna berättar att stammisställena fortfarande drar mycket folk. Men bara något kvarter bort är det tomt och uppskattningsvis 10-20 % av restauranger/butiker har bommat igen. Turisterna har också förändrats. Alla de halvpackade svennar som rumlade runt i horder är nu sällsynta. Istället är det övre medelklassfamiljer på hotellen. Vältränade män, barn med solskyddskläder och mammor med klassiska Brommaleenden. Och glada ryska tillrop hörs givetvis allt mer hos bordsgrannarna.

Nu hoppas restaurant- och butiksägarna bara att de får behålla elen. Nyligen stängde elbolaget Endesa av strömmen på 11 affärsgator i regionshuvudstaden Santa Cruz, och gjorde ett annars myllrande nöjesområde nattsvart. Aktionen kom som en protest mot att det har blivit alltför vanligt för affärsmännen i staden att tjuvkoppla strömmen för att undvika avgifterna. Liknande har redan hänt på andra orter. Och skulle man nu tjuvkoppla in julbelysningen så hotar elbolaget med att göra den lysande högtiden väldigt mörk.

Efter mer än ett år på gasen

Många hobbytraders snackar om oljepriset och försöker sig på affärer som den senaste tiden verkar ha gått …sådär.  Samtidigt finns ett annat bränsle som sällan lyfts fram som placering, nämligen vår kära naturgas. Den pumpas upp som aldrig för (inte sedan 1973 i varje fall) och ska ge USA helt nya utsikter för att möta sitt energibehov inom överskådlig framtid. Vissa bekymrar sig över att uppumpningen (se fracking) ställer till lite oreda, men nu var det inte det jag tänkte på.

Sedan sommaren 2011 har gaspriset sjunkit lugnt och fint, perfekt för en lång och lönsam handel. Under våren 2012 vände kurvan till en uppgång som bjudit på en lite skakigare men ändå lång och behaglig resa. Vissa säger att priset kommer stanna lågt eftersom det börjar pumpas gas i varenda buske snart, och att lagra gas i väntan på bättre tider är ingen enkel sak. Andra säger att priset är ohållbart lågt och kommer gå upp på sikt. Det tillverkas som bekant ingen mer naturgas och framöver kommer gasbolagen att få mer skatter, driftskostnader och miljöproblem i knäna. Kanske läge att gå lång?

För dem som vill kolla på fler bubblare i helgen kanske Fejjan kan vara intressant. Och gäller det råvaror kan ju sädesslag alltid vara spännande. För alla som sitter och handlar hemma på kammaren kan mini futures vara lämplig i vanlig ordning. Vill man se priserna på underliggande kan en enkel lösning vara att besöka våra tyska vänner på boerse-go.de. (Klicka vidare, t ex på ”i”-symbolen, för att se varje vara för sig).

Läxhjälp i ekonomi

En skoldag fick ingenjörens dotter frågan: Vad blir ett + ett?
Hon svarade stolt, två.
Därefter fick bankmannens dotter samma fråga.
Tre, svarade hon, eller helst fyra!
Läraren höjde på ögonbrynen och sa att rätt svar givetvis är två.
Bankmannens dotter svarade då ärligt förvånad, men om ett och ett bara blir två, vad är det då för vinst med att lägga ihop dem?

- Pappa, nu blev 1 + 1 = 5.
- Duktig pojke!

Swish – ett nytt sätt att ta betalt

Swish har äntligen kommit som en efterlängtad julklapp i bankbranschen. Önskemålet har ju varit tydligt en längre tid. Det måste skapas fler tjänster som:

1. Minskar den olönsamma kontanthanteringen och annan manuell hantering 
2. Är breda; kan används ofta och av många 
3. Innefattar små avgifter som dras obemärkt. Det ska bara säga ”swish” liksom.

Swish, bruset av pengar som kommer flygande.

Tjänster som Nordeas Xtraspar har visserligen varit helt i rätt linje. Kunden bestämmer att en liten extra summa ska dras varje gång kunden betalar med kort, och den summan sätts automatiskt in på kundens sparkonto.  Xtraspar klarade nummer 1 och 3 ovan. Visserligen dras ingen avgift, men Nordea kan sitta ett tag och ta ränta på pengarna innan de hamnar på kundens Kapitalkonto eller Förmånskonto (ränta, typ 0,1-0,75 %). Tyvärr har tjänsten inte riktigt klarat punkt 2. Den är inte speciellt populär.

Med Swish kan kunderna hos både SEB, Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar Bank, Nordea och Swedbank skicka pengar till varandra direkt vila sina telefoner. Att ansluta sig till tjänsten kostar ingenting, men att använda den kommer att kosta pengar …längre fram. SEB bjussar på avgiften fram till 30 juni 2013. Därefter kommer det att kosta 1 kr varje gång kunden skickar pengar. Handelsbanken kör avgiftsfritt till och med årsskiftet, sedan gäller 1 kr per skickad betalning. Nordea väljer att vänta med avgiften ända till 2014, men sedan dras 1.50 kr vid varje överföring. Hörde jag ett Swish?

Mörka kostymer ger svarta siffror

Det har gått ett snack i bankkorridorerna en längre tid nu med ord som ”kunden i fokus”, ”bli vän med kunden” och ”tala kundens språk”. Tydligen har det till och med glidit runt konsulter i mötesrummen som pratat om framtidens kundkommunikation, crowd sourcing och annan gojja. Alla vet det naturligtvis men ingen kommer att säga det: Banken ska inte vara kundens vän, på samma nivå eller vara ”du” med kunderna. Banken ska kännas som någonting självklart, nödvändigt och helt ointressant. Män med bakåtslickat hår och mörka kostymer. Ungefär som en myndighet eller institution i kundens ögon. Vad banken gör, hur den placerar och vad det kostar ska vara lika aktuellt som vad Nordiska rådet eller inrikesdepartementet sysslar med. Börjar kunden bli intresserad, delaktig och engagerad så följer givetvis förväntningar, krav och en förödande prispress som i många andra sargade branscher. Vill någon egentligen ha det så?

Välkommen till banken

Hur skulle det se ut om skattebetalarna plötsligt började syna våra svenska institutioner. Tänk dig själv: Hur mycket åstadkommer det där Exportrådet egentligen? Når AP-fonderna verkligen sina mål? Och vad gör riksdagsledamöterna hela dagarna?

Vad säger de på börsgolvet?

Vare sig du hamnar på börsgolvet eller en auktion på Bukowskis gäller det att få bästa pris. Räcker det inte glada tillrop eller obscena gester så hittar du mer professionella tecken nedan.


Fler skojiga illustrationer från CME hittar du här.

Amerikansk jobbstatistik och Frans Kafka

Amerikansk jobbstatistik är ett underbart område att gräva i om man gillar siffror, trender och alkemi. Till att börja med mäts antalet nyskapade jobb hos företagen, medan antalet arbetslösa mäts i en annan undersökning riktad mot hushållen. Det är alltså vanligt att jobbsiffrorna verkar okej samtidigt som antalet människor som söker jobb (i någon mån) peka på helt andra tal.

Arbetslösheten i USA med högst andel i de rödfärgade staterna

Vanligtvis gör man i varje fall undersökningarna samma vecka. Men förra månaden blev det en extra tvist på det hela. Antalet arbetssökande mäts genom att kontakta 1000-tals hushåll och nu valde man att flytta fram undersökningen för att inte krocka med Thanksgiving. Som av en slump kom dock orkanen Sandy in och gav upphov till närmare 100 000 jobb för att röja och städa. Dessutom var det presidentvalskampanj vilket drar mängder av tillfälliga valarbetare. Hur siffrorna från företagen ser ut och har påverkats av Sandy och Thanksgiving är en annan fråga.

Hur kommer då siffrorna att påverka vår kära börs? Antagligen som bondepraktikan påverkade bonden i gamla dagar, ingen vidare trovärdighet men i brist på bättre kanske...

Från jord till bord (via en handfull råvarubörser)

Igår berättade grannens barn strålande glad att han minsann hade hälsat på en riktig bondgård under en utflykt med skolan. Det fanns riktiga kor, riktiga åkrar och de fick se var maten kom ifrån. Härligt svarade jag, "det är sådant våra föräldrar sysslade med". Lite tystare tillade jag, "...och våra barnbarn kommer att arbeta med".

Sedan satte jag mig och kollade på siffror från CBOT (inte hip hop-bandet från Jordbro utan Chicagos råvarumarknad). Det var majs, vete och sojabönor i fokus som vanligt. Visst, handel med livsmedel är inte riktigt rumsren och vissa banker har sagt att de avstår från spekulationer av etiska skäl. Fan vet var allt slutar. Priset på min lya har skenat jämfört med KPI under många år. Men både kylskåpet och innehållet har fortsatt att bli allt billigare.

Frågan är hur billig maten kan bli innan det uppstår en omvänd bubbla. Hållbarhet är givetvis en faktor tänkte jag och minns hur min surdeg dog när jag försökte mata den med ett Golden Delicious-äpple. Det fungerade inte ens om jag skalade äpplet, allt levande i degen dog. Det borde finnas varningstext på de jä*la giftbollarna.

Recessionen slår mot de som redan ligger

Idag kom snacket upp om nya nedgångstecken på marknaden. Det var som vanligt VIX, omsättning och rapporter, men även mer konkreta tecken på att allting inte ligger rätt till. En artikel hos CNBC tar upp neddragningar hos Nevadas klassiska glädjehus ”Mustang Ranch”. Trots läkarkongresser och poker-VM i Las Vegas och Reno får även de yrkesverksamma i världens äldsta bransch gå ner på …eeh …knä.

De drabbade i det här fallet är tydligen ett 40-tal anställda och en rad kvinnliga egenföretagare som kontrakteras av anläggningen. Jag tänker stilla på hur de kanske får suga på ramarna tills de kommer på rygg igen.

Helt säkert bästa fonden kanske

Etiska nämnden för fondmarknadsföring kom häromdagen med vägledning angående kritik av svåra/missvisande fondnamn. Till exempel så vill de inte att fonder ska benämnas ”absolutavkastande”. Många har nämligen trott att fonden absolut ger avkastning, vilket absolut inte är säkert. Sedan ska begreppet "small cap" hanteras med försiktighet. De som sparar i en fond med namnet small cap kan ju tro att fonden investerar i småbolag, men det är ofta en sanning med modifikation.
Hur är det med börshandlade fonder då? Tja, Wall Street Journal kom upp med några exempel: en Mellanöstern- och Afrikafond med bara 5 % av placeringarna i Mellanöstern, en fond inriktad mot bostadsbyggföretag ed bara 26 % av investeringarna i just bostadsbyggföretag och en BRIC-fond med endast 2 % i Ryssland.
Fondsparare behöver inte vara sjukligt konspiratoriska för att ana att man ändrar lite på innehållet i fonden, för att den ska klara sig bättre i jämförelse med andra fonder i samma kategori. Vakna kunder läser givetvis på. I annat fall kan de bli besvikna. Som exempelvis de som trodde att de följde med spotpriset i olja med ETF:en US Oil, men som bara fick +19 % när spotten steg 100 %, beroende på att ETF:en följde oljeterminerna.