måndag

Kapitalandelsbevis, strukturerade produkter och annat spännande för oss sparare


Ibland får vi alla tips om att placera pengar i så kallade strukturerade produkter. De kallas ibland aktieindexobligationer eller något liknande med ordet kupong, certifikat eller kapital med i namnet. I marknadsföringen sägs det ofta att den aktuella placeringen är konstruerad för att ge ett tryggt sparande – och samtidigt en bra avkastning. Vi småsparare blir givetvis lockade av snyggt förpackade placeringar som andas säkerhet och enkelhet. Samtidigt vet nog få av oss vad vi köper, vad det kostar och vilka riskerna är. Ord som nollkupongare, deltagandegrad och emittentrisk gör det knappast tydligare.

Ett placeringsförslag som är i ropet just nu kallas tydligen Kapitalandelsbevis. Kapitalandelsbevis ges ut av Estea Sverigefastigheter 2, men marknadsförs hos en nätbank som beskriver det som ”ett nytt och modernt instrument” som ”ger 6,25  % i ränta samt möjlighet till ytterligare avkastning.

Källa: Avanzabank.se

Vad handlar det om då? När jag tittar lite närmare på Kapitalandelsbeviset ser jag att Estea Sverigefastigheter 2 AB äger en fastighet med butiker, kontor och bostäder i Nyköping. Nu vill de få in pengar till fler fastigheter att förvalta och sälja med vinst. Om butiksfastigheter i Nyköping och övriga Sverige är en bra investering just nu, det lämnar jag åt sidan här.

Min första undran som vanlig sparare gäller uppgiften om ränteutbetalningen. Det står att jag ska få 6,25 % kvartalsvis under löptiden. Jag antar att det betyder sammanlagt 6,25 % per år. Och hur lång är då löptiden? Det står att återbetalningen sker senast 2019-06-30. Senast..?

Här får jag leta vidare i det så kallade prospektet (pdf). Där står det att ränteutbetalningarna kan bero på bolagets finansiella ställning. Har bolaget inga pengar får jag alltså vänta på mina utbetalningar. Vidare verkar det som Kapitalandelsbeviset kan återbetalas och avslutas i förtid om bolaget hittar bättre lånemöjligheter någon annanstans. Skulle bolaget å andra sidan få finansiella problem kan återbetalningen flyttas fram, och i värsta fall får jag inte tillbaka ett öre om jag har förstått det rätt. Finns det pengar kvar efter en konkurs står inte jag som innehavare av Kapitalandelsbevis först i kön.

Nu är det ju lätt att stirra sig blind på riskerna. Det stod ju i marknadsföringen att det fanns möjligheter till ytterligare avkastning. Och det verkar stämma. Som jag uppfattar det handlar det om två fall: Har inte bolaget sålt sina investeringar innan slutet av 2018 så höjs ränteutbetalningarna till 7,25 % under det avslutande halvåret. Möjligheten finns också att ta del av bolagets resultat vid återbetalningen. Har bolaget gjort vinst får jag och alla andra med Kapitalandelsbevis vara med och dela på 75 % av denna vinst. Har bolaget gjort förlust får jag dock vara med att dela på 100 % av den. Det betyder att hela bolagets förlust tas från utbetalningarna.

Förresten, det dras inget courtage när du köper detta papper. Jag vet inte om courtage dras ifall du vill sälja det senare under löptiden. Men då är nog problemet snarare om det är möjligt att sälja det över huvud taget, och i så fall till vilket pris.

Sammanfattningsvis kan väl en strukturerad produkt vara en bra placering, speciellt för att sprida riskerna. Men många av dem kan vara dyrare och riskablare än man tror. Dessutom är de ofta komplicerade att förstå och informationen är ofta onödigt krånglig. Har jag missuppfattat någonting här ovanför så skyller jag i varje fall på det.

8 kommentarer:

  1. Även jag skummade snabbt prospektet till det här "beviset" och gjorde väl en likartad analys. Krånglig konstruktion och svårtydda fördelar.

    SvaraRadera
  2. Jepp, risken ska till kunden (helst otydliga risker), intjäningen ska till banken (helst otydliga avgifter) och pappret ska skapas externt - banken ska bara behöva sälja utan kostnader eller krångel.

    SvaraRadera
  3. Bara å instämma, sen känns risken som ganska hög i ett köpenter i Nyköping? Kanske byggs externt köpcenter och det blir tomma lokaler osv.

    Spridningen är lite för låg, med tanke på att det gälller riskfyllda kommersiella fastigheter (efter att IT-bubblan spräcktes i början av förra decenniet så var vakansen på kommersiella lokaler i centrala Stockholm 13 % t,e,x, i mindre städer kan den säkert gå ännu högre under kristider)

    Sen finns det andra bolag som sysslar med liknande produkter och som känns än mer tveksamma...

    Svenska bostadsfonden har ju inget särskilt bra trackrecord om man säger så, skylls på det ena, än det andra varför deras utdelningar är så låga.

    Och så finns såklart de rena skojarna, som Fundior/ICT fastigheter/ hyresfastighetsfonden, med den gemensamma nämnaren Matti Liljegren, där det verkar handla om ren bolagsplundring...

    (Sanslösa driftskostnader b.la, centrala adminkostnader om 1.6 miljoner på hyresintäkter på 2.5 miljoner osv. i hyresfastighetsfonden, i Fundior har han brännt kapitalet på "utvecklingskostnader")

    Nä, ingen mening i nuläget att chansa på dessa jeppar, bättre å satsa i Akelius då.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Läste att grundaren Matti L lämnade ICT Fastigheter AB redan december 2008 med bästa resultat som var långt innan Fundior köpte majoriteten i ICT Fastigheter AB av dåvarande styrelsen. Tydligen har han enbart investerat i Fundior 2009 och inte varit involverad med deras verksamhet eller arbetat i bolaget. Han sålde hela innehavet redan 2010 med förlust. Läste vidare att Hyresfastighetsfonden har löst alla sina kapitalandelsbevis med bra ränta.

      Radera
  4. Tack för denna info och grävning du gjort. Litar på dig så slipper jag gå på mötet de ska ha på torsdag hos Avanza om den nya emissionen.
    (Nå, egentligen tycker jag lika som du.)

    SvaraRadera
  5. Kollade också igenom och funderade. Är det krångligt så är det väl för att man inte ska förstå och då finns det väl ofta någon hake. Vad skiljer ett sådant här kapitalandels bevis mot räntebevisen? Förvisso idag till lägre vinst men lite lättare att greppa.

    SvaraRadera
  6. Vad är skillnaden mellan en preferensaktie och ett kapitalandelsbevis? Tänker främst på Oscar Property som valt att emittera preferensaktier medans Estea valt kapitalandelslån. Vilak är skillnaderna däremellan och vilken hybrid är generellt mindre risk i?

    SvaraRadera
  7. Hur gick det då? Andelarna gavs ut till 100% av nom. värde. Säljs nu för 102.1% av nom värde. Återbetalning har skett enligt plan än så länge.

    SvaraRadera